Postat den 6 december 2010
Julshowen Jul i folkton får högsta betyg
Med en fot stampandes taktfast i stuggolvet och en annan djupt nerkörd i Finnskogens mossa skapade jul i Folkton sin alldeles egna julstämning i Cassels igår. DT Nöje fanns på plats för att förföras av trolska toner.
Det finns så många olika jular att sjunga in. Jul i folkton bjuder på en alternativare, en med rötterna stadigt i gammal folkmusik och med varianter på traditionella jullåtar vi aldrig hört förut. Därför blir stämningen en annan än den glittrande festliga vi är vana vid så här års. Snarare blir den en folktraditionernas, sägnernas och vidskepelsernas jul. En med en fot stampandes taktfast i stuggolvet och en annan djupt nerkörd i Finnskogens mossa. Var och en lyckas Ale Möller, Lena Willemark, Sofia Karlsson, Lisa Rydberg, Roger Tallroth, Olle Linder och Esbjörn Hazelius lämna sina alldeles unika bidrag till denna trolska afton.
Om Sofia Karlsson kommer med det finlemmat hemstöpta stearinljuset med sin skira sång så är Lena Willemark granriset på farstubron - kärv, taggig och alldeles sin egen.
Lisa Rydbergs gnistrande fiolspel är iskristallerna på träden en kall vinterdag eller en snöängel i orörd pudersnö och Ale Möller blir historieberättaren vid brasan. Roger Tallroth och Olle Linder är som gårdstomtarna utan vilkas spelkänsla förutsättningarna för takt och tajming inte skulle vara desamma. Esbjörn Hazelius är änglahåret i granen. Stämningskapande, omhuldande och mjuk i sin framtoning.
De är mulitinstrumentalister nästan allihop och rör sig obehindrat mellan orglar, fioler, flöjter och mandolas. Publiken får njuta av polskor, Dan Anderssonska julvisor, estniska koraler och engelsk jultradition med sjöbusepubskänsla.
Höjdpunkterna är många men allra bäst blir det i Julvisa från Ockelbo där Lena Willemark likt en trollpacka bjuder in till dans i runt mörkerväsendenas eld. Skevt och tungt förankrat i gråberget lockar hon oss djupare in i urskogarna. Eller i Trettondagsvisan där Esbjörn Hazelius gör svängig världsmusikpop på skånska av de tre vise männens vandring mot Betlehems stjärna. Men framförallt är det sammansättningen som är grejen. Sju så kompetenta musiker i en tradition som mer bygger på spelglädje än publikfrieri kan inte annat än förföra.
Fredrika Hillervik / Dalarnas Tidningar
