På papper kanske världsmusik låter pretentiöst och främmande för många. Musikaliteten i showen togs på pretentiöst allvar och var självklart skickligt utförd, som alltid på Ingesund. Känslan och attityden i konserten var däremot långt ifrån kulturellt tillknäppt.
– Någon som kände igen låten? säger Ale och skrattar varmt eftersom sannolikheten till publikens vetskap om deras låttitlar är ytterst liten då bandet spelar musik med grekiskt eller afrikanskt påbrå. Nästa låt heter 14 ägg och 11 råttor har jag i mitt sura skägg, fortsätter Ale.
Lekfullt
En annan oseriös titel var Magnus Stinnerboms Höl i Hövve som är en norsk låt som han med ett sarkastiskt leende sa att han hade arrangerat så fult han kunde.
Tillspexade skämt stod som spön i backen. Ale Möller var lekfull långt ut i fingerspetsarna, likaså medmusikanterna i bandet, vilket smittade av sig på både publik och Ingesunds musiker. Ale Möller spelade bland annat på ett avloppsrör, blåste tvärt till i micken som ett givet avslut på en av låtarna och mot slutet hoppade han upp i famnen på kontrabasisten Sebastien Dubé som dansade likt björnen Baloo. Möller påstod att han hade fastnat på Dubé.
Jubel
Ett annat komiskt ögonblick utspelade sig när Mamadou Sene hade en monolog på afrikanska och sedan sa:
– Jag tror att alla förstod vad jag sa och menade, eller hur?
Sedan förklarade Möller monologen med att Sene vill sälja sin tvättmaskin och att den kostar 300 spänn. Publiken brast ut i skratt gång på gång. Stinnerbom avslöjade dessutom att han ville slå rekord i att vara Värmlands första och största raggarschottisorkester med en oboe. Konkurrensen var tydligen hård i jämförelse med Molkom, men vinsten var given för Ingesund, eftersom Molkom inte hade en oboe... Stinnerbom fick en buckla som pris och publiken jublade.
Examenspoäng
Konserten var en examensuppgift på kursen om världsmusik, ledd av Ale Möllers Band, Jonas Knutsson och Sten Kjellman. Möller sa att publiken liksom studenterna skulle få fem akademiska poäng efter att ha sett konserten.
– Ta med er fem akademiska poäng hem, det är aldrig fel att ha. Om inte annat kan ni lägga ut dem på blocket, säger Möller.
Två delar
Konserten var uppdelad i två delar. I första delen var Ale Möllers band uppbackade av Ingesunds ensemble och i den andra delen bidrog studenterna med en maffig kör under ledning av Sten Kjellman. Livlig afrikansk dans dundrade i golvet och starka röster ekade friskt i lokalen tillsammans med visselpipa och blås i snäckskal.
Ale Möllers band är influerat av alla olika medlemmars ursprung: grekisk influens av vokalisten och danserskan Maria Stellas, afrikansk sång, dans och fiolspel (kallad Riti) av Mamadou Sene, mexikanska slagverksrytmer av Rafael Sida Huizar, jazzmusik av kontrabasisten Sebastien Dubé från Kanada, samt i huvudsak svensk folkmusik av Möller och Stinnerbom. Bandet är med andra ord en spännande mix av medlemmar som skapar lustfylld, dramatisk, nyfiken och nyansrik dansant världsmusik.
Allvar och lek
Tillsammans med Ingesunds elever och lärare drevs deras musik upp ett snäpp till. Låtmaterialet bestod av både allvar, komik och dramatik. En av de mer finstämda låtarna stod Mamadou Sene för då han sjöng en låt till minne av sin mor.
Till en av flera höjdpunkter hörde extranumret med Stinnerbom, Dubé, Sida Huizar, Knutsson och Möller som spelade eko-vibrerande effektfulla toner på mungigor.
