Postat den 29 mars 2010

Uppriktigheten flödade fritt

Rigmor Gustafsson och Radio String Quartet Vienna
Dunkers kulturhus
Onsdag 24 mars
Betyg: 4

Det svenska språket har en liten lucka när det handlar om Rigmor Gustafsson. Visst är hon både musiker, artist och konstnär. Men på scen är hon något mer. Hon inte bara framför musiken – hon gestaltar den. Det är en omedveten, men instinktiv, teater som genomsyrar allt från hennes mest ornamenterade scats till de stunder då hon låter sången flöda outsmyckad, fri men sårbar.

 

Lägg därtill den synnerligen mångsidiga Radio String Quartet Vienna, teatraliska helt i sin egen rätt och på sitt eget sätt, och resultatet blev en mycket annorlunda konsertkväll.

Den instrumentala, inbäddande men oroande ”The seventh dream” av andreviolinisten Johannes Dickbauer, slog an en allvarsam ton som präglade hela programmet. För fastän både Gustafsson och kvartetten stundom var nog så lekfulla (framför allt i den fartfyllda, nonsensartade ”Fancy Nancy”) var djupen i såväl text som musik uppenbara.

Så var till exempel ”Makin’ whoopee!”, ett gustafssonskt paradnummer, här mycket nära den än i dag relevanta undermeningen i Gus Kahns text (från 1928): det är roligare att sära på benen än att öppna sin själ. Rigmor Gustafsson har sången i köttet och gjorde den i flera lager. Ytligt sett flirtig, men ohyggligt cynisk och förbittrad i botten.

Alla inblandade lät å andra sidan mörkret och uppriktigheten flöda fritt i Stevie Wonders ”If it’s magic”. Det sakta pulserande arrangemangets sugande melankoli är mil ifrån originalets glassiga harpoklang.

Rigmor Gustafsson lyfte medvetet och mycket vackert in Wonders exakta wailingstil bland sina egna broderier. Och ändå var gestaltandet av denna sökande betraktelse av kärlekens undflyende väsen det kvardröjande intrycket. Att sångerskans röst bröt upp ordet ”smile” i vassa skärvor av osäkerhet och garderade löften var omskakande att höra.

Den som kan åstadkomma detta för att inte långt senare stå rakt upp och ned och utan omsvep sjunga ”Ack, Värmeland, du sköna” med ett helt livs längtan är stor.

Fredrik Fischer, hd.se